Uppgiften är klar, säger jag. Jag vågar inte läsa igenom den men ett helvete är i alla fall över. Jag känner plötsligt hur verkligheten kommer ikapp mig. Jag måste städa, jag saknar mina kompisar och Daniel. Jag inser plötsligt att jag inte har läst som jag skulle till seminariet imorgon men det är lugnt jag kan skumläsa lite och mörka resten. Man får ha ursäkter ibland.

Lacan, mannen som har orsakat mig så mycket grubbleri.
Källa