Facebook-chatten är grym när det kommer till kommunikation. Särskilt när jag har en mycket nära vän som tycker att telefonsamtal är läskiga (!) och vi har så lite tid för att ses, tyvärr men till helgen vankas det spel.

Idag har jag blivit frälst, nästintill i alla fall. Ebba Witt-Brattström var på skolan idag och höll en föresläsning för studenterna på litteraturvetenskapens A-kurs. Jag läser C-kursen nu men hon kom aldrig och föreläste för oss och eftersom att hon startade kursen litteraturvetenskap med genusinriktning och har man en gång läst det är man liksom lite fast oavsett om man vill det eller inte. Så vi smet in. Ebba Witt-Brattström är därmed en stor förebild som en av pionjärerna på området och vilken kvinna.

Jag är frälst. Hon är en av de bästa föreläsarna jag någonsin har haft, jag skojar inte. Så mycket kunskap, ödmjukhet, humor och karisma och samtidigt jordnära. Det låter ju lite som att jag lovsjunger och avgudar henne nu, ja nästan. Nej men ärligt talat, det var grymt. Att hon sen visade lite intresse för oss studenter och frågade vad vi ska skriva om i uppsatserna och dessutom gav mig ett tips är beundransvärt.

Tidigare studenter har dessutom skvallrat om att hon alltid har bakat bullar till sista seminariet på terminen.