Jag gråter ganska lätt och berörs lätt av att andra far illa. Efter lunchen tog jag en kort paus i skrivandet och tittade lite på TV. Jag fastnade för ett program på UR om Senegal. De visade olika skolor där. De flesta barn går i vanliga kommunala skolor som oftast är gratis eller kostar väldigt lite. De bor med sina föräldrar och går hem för att äta både lunch och middag. De lär sig vanliga saker som Arabiska, franska eller det lokala språket. De har de ofta trångt i skolan men alla är välkomna. De allra fattigaste på landsbygden måste däremot ofta skicka iväg sina barn att bli taliber på koranskolor. Det kostar ingenting men barnen läser Koranen 9 timmar om dagen. Målet är att kunna recitera hela koranen utantill från pärm till pärm, men de får inte lära sig vad orden betyder. Om de tvekar eller läser fel när läraren förhör dem piskar han dem, på de här skolorna går bara pojkar och de sover tillsammans på madrasser på golvet. Men 7 timmar om dagen måste de också tigga. Minst 500 franc = 9 kronor ska de få ihop annars straffas de och de delar på vinsten tillsammans med läraren. De här barnen lider jag med, man ser rädslan i deras blick. Jag hoppas att bistånd och en vettigare människosyn förhoppningsvis når fram till de här barnen också.

Nu gäller det för min del att skriva fort, så jag kan skicka in min text idag. Idag går nämligen min testtid på Microsoft Office ut och jag mitt pucko har glömt att beställa den riktiga versionen som kommer om ungefär 10 dagar. Det blir många timmar i skolan de närmsta dagarna, hoppas jag får tag på en dator där så jag kan fortsätta skriva.