Sagan om kronprinsessan och hennes prins är sann det är nog inte den om Narnia men det hindrar inte att jag njuter i fulla drag av den också.

Häxan och lejonet, andra boken.

Peter, Susan, Edmund och Lucy evakueras som krigsbarn till Digory Kirkes stora hus på landet. I ett av rummen står ett stort klädskåp, ett magiskt sådant. Det här historien om hur de fyra barnen kommer till landet Narnia. Den onda vita häxan har tagit över landet och förtrollat det till evig vinter. De enda som kan störta henne är två av Adams söner och två av Evas döttrar. När de kommer till Narnia ska lejonet Aslan (Narnias skapare) befria landet och människorna blir kungar och drottningar.

Hästen och hans pojke, tredje boken.

Kung Peter den store, Kung Edmund, Drottning Susan och Drottning Lucy regerar ännu Narnia men fara närmar sig från söder. Calormen är ett land vars invånare beskrivs som primitiva och är avbildade som medeltidens mellanöster-bor och vars ledare hotar att uppsluka grannländerna Arkenland och Narnia i norr. Det visar sig att en liten pojke vid namn Shasta blir räddningen.

Han ska säljas av sin far men flyr mot Narnia tillsammans med den talande hästen Bri som rövats därifrån som föl. På vägen möter de flickan Aravis som flyr ett påtvingat giftermål med en äldre man även hon i sällskap med en talande häst från Narnia, Vin. Shasta visar sig vara prins av Arkenland och heter egentligen Cor vilket han får reda på efter att ha ridit mot Arkenland för att rädda kungafamiljen undan Calormerna.

Caspian, prins av Narnia, fjärde boken.

Peter Susan, Edmund och Lucy är tillbaka i England och är på väg till sina internatskolor när de av en magisk kraft dras till ett raserat Narnia. I Narnias egna tid har det gått flera hundra år och allt har förändrats. Människor har erövrat det magiska landet, djuren har slutat tala. Trädandarna har gått i dvala och dvärgar, fauner och andra varelser har gömt sig djupt i skogen. Prins Caspian står på dessa varelsers sida och vill störta sin farbror kungen men till sin hjälp behöver han lejonet Aslan och de gamla regenterna.

Nu är jag inne på den femte delen av historien, det är spännande men samtidigt ifrågasätts det varför jag läser sagor som är vuxen och alltså läser dem för mig själv. Ska vi tappa bort sagovärlden när vi är vuxna bara för att vi vet att just den här inte är sann? Låt oss istället ryckas hän, deckare må ha mer verkliga förtecken men är även de sagor...

C.S. Lewis skrev många böcker men menade att barnens sagor är de bästa medlen om man vill säga något. Jag gillar sagans form men blir lite rädd när jag läser dessa böcker. Märkte inte det som barn, men en främlingsfientlig och misogyn syn lyser igenom. Tur att det inte har påverkat mig som människa. Det görs skillnad på människor, det vill säga olika folkslag och det är skillnad på flickor och pojkar. Det är inte värderingar som man vill föra vidare till sina barn men det är en saga och på så vis fantastisk och fantasifrämjande.

Det är skillnad på sagor och sagor och jag kan faktiskt inte släppa att kärlekens saga är fantastisk och den kan vara sann.